MUSIKEROAK
  • BLOGA
  • MUSIKA HIZKUNTZA 1
    • Agogika Dinamika Karakterra
    • Akordeak
    • Bitarteak
    • Eskalak
    • Jolas musikalak
    • Konpasak
    • Notak >
      • Nota Irudiak
    • Soinu eta Idazkera
    • Textura musikala
    • Tonalitateak
  • MUSIKA HIZKUNTZA 2
    • Ahotsa
    • Ebaluaketa
    • Entzumena
    • Instrumentuak
    • Musikariak
    • Ipuinak
  • PARTITURAK
    • BOOMWHACKERS
    • ERRITMOA
    • ENTONAZIOA PLAY ALONG
    • WIX
  • INAUTERIAK 1
    • INAUTERIAK 2
    • INAUTERIAK 3
    • INAUTERIAK 4
  • PIANOA
  • IKASTAROAK
  • KONTAKTOA/SARE SOZIALAK
  • BLOGA
  • MUSIKA HIZKUNTZA 1
    • Agogika Dinamika Karakterra
    • Akordeak
    • Bitarteak
    • Eskalak
    • Jolas musikalak
    • Konpasak
    • Notak >
      • Nota Irudiak
    • Soinu eta Idazkera
    • Textura musikala
    • Tonalitateak
  • MUSIKA HIZKUNTZA 2
    • Ahotsa
    • Ebaluaketa
    • Entzumena
    • Instrumentuak
    • Musikariak
    • Ipuinak
  • PARTITURAK
    • BOOMWHACKERS
    • ERRITMOA
    • ENTONAZIOA PLAY ALONG
    • WIX
  • INAUTERIAK 1
    • INAUTERIAK 2
    • INAUTERIAK 3
    • INAUTERIAK 4
  • PIANOA
  • IKASTAROAK
  • KONTAKTOA/SARE SOZIALAK

MUSIKA HEZKUNTZA
​BLOG-WEB

ZANPANTZAR

5/16/2022

0 Comentarios

 
Imagen
BAIONA 1914 aurretik
Imagen
HENDAIA 1914
Imagen
BAIONA 1927
Imagen
Imagen
BIARRITZ 1928
Imagen
USTARITZE 1930
Imagen
BAIONA 1947
Frantsesa: Saint-Pansard edo Saint-Pansart; Biarnoera: Sent-Pançard.
Zanpantzart, Sanpantzar edota Japantzar izenen atzean hainbat esanahi ezberdin aurki ditzakegu, beti ere elkarren arteko loturekin.
Zanpantzart hitzaren lehendabiziko esanahia lastoz edo iratzez beteriko panpintzarraz ari zaigu. Panpin hau (edo hauek, bi izan zitezkeelako) inauterietarako egiten zen eta azken egunean, epaitua eta kondenatua izan ondoren, erretzen zen. Iparraldean aurkituko dugu gehienbat Zanpantzarra, baina beste izen batzurekin eta, kasu batzutan, beste datetan ere Hegoaldean aurki dezakegu: Miel Otxin, Lantzeko inauterietan erretzen den panpina; edo Hombre de paja delako Ilarduia aldean, adibidez. Zaku honetan ere Inauteriz kanpoko datetan erretzen diren Judas izeneko panpinak koka daitezke. Kasu guztietan helburua garbikuntza errituala delarik. Kasu guzti hauetan Zanpantzarra inauteriaren pertsonifikazioa litzateke, bai eta garai honetan egiten diren gehiegikeriena ere. Hau oso garbi ikus dezakegu R.M de Azkuek Lekeition jasotako esaera honetan, beti ere soberan edan eta jan denean esaten zena: "Egin dozue Zanpantzar eta Mari Galleta" (Azkue, 1989).

Zanpantzarraren erretzea inaute-asteartean edota, Zuberoan sarri askotan egiten zen bezala, hausterre-egunean egiten zen. Honetatik datorkio bere bigarren esanahia: Zanpantzar izenarekin ezagutzen dira ere inauteriak eta, zehatzago, inaute-asteartea edota hausterre-eguna: "Gaur dala, Maria kale, bihar dala Zanpantzart, egin dezagunarte tripan larruan zart" (Azkue, 1989). Azkuek jaso zuen Orioko esamolde hau, inauterien hirugarren egunean esaten zen: Pantzarteguna ez litzateke derrigorrez inauterietako egun bat. Zanpantzar erretzen den egunari ematen dio izena eta, kasu honetan, hausterre-egunez ari da.

Hitzaren hedadura, Estornes Lasaren arabera, Oriotik ekialderantz Iparraldearen barna zabaltzen da. Baina, ikusi dugun bezala, Azkueren datuek Bizkaiara ere handitzen dute eremua: "Gutxik dakite Bizkayan itz onen berri. Oso ezaguna da beste euskalkietan". Nafarroan Garmendia Larrañagak jasotzen ditu datuok, baina Malerreka eskualdean bakarrik: Ituren, Zubieta eta Eratsunen (Garmendia, 1987). Hemen agertzen zaigu Zanpantzarraren hirugarren adiera: mozorroa, mozorratuarena, alegia. Hau da, zehazki, Eratsun herriaren kasua, inguruko herrietan erabiltzen den hitza mozorroa bada ere. Garmendiak esaten digu Zanpantzarra Ttuntturro eta Joaldunaren sinonimoa dela, eta hau da, hain zuzen, jorratu behar dugun azken adiera.
Izan ere, Zanpantzar izenarekin Ituren eta Zubietako inauterien pertsonaia batzuk ezagutzen dira eta bidenabar, herri horietako ihauteriak. Baina izen hori ez dago sartuta herrietako ahozko euskal tradizioan. Beraien euskara garbian erdaraz Zanpantzar deitzen zaionari, haiek Joalduna deitzen diote. Prentsa da Zanpantzar izena zabaltzen duena. Izan ere, prentsa izan zen lehendabizikoa Ituren eta Zubietako inauteriak deskubritzen eta bera izanen da izen hori inauteriekin lotuko duena lehengo urteetan. Ez da, ahatik, erabiliko duen izen bakarra: kaldurroak, ttuntturroak,txantxurroak etab erabiliko ditu joaldunei deitzeko. Gaur egun, Iturenen Zanpantzar da joaldunen erdarazko izena.
Imagen
JOALDUNAK
Imagen
KANBO BEHERA 1930
Imagen
Imagen

Francés: Saint-Pansard o Saint-Pansart; Bearnés: Sent-Pançard.
Bajo la denominación de Zanpantzar, Sanpantzar o Janpantzar, encontramos varias acepciones posibles y que están relacionadas entre sí.
La primera acepción de Zanpantzar hace referencia a ese muñeco (pueden ser dos) relleno de paja o helecho que se construía con motivo de los carnavales y que el último día de estos era quemado, habitualmente tras haber sido juzgado y condenado. Esta figura la encontramos principalmente en Iparralde, si bien bajo otros nombres lo podemos ver también en otros carnavales o celebraciones que se producen en Hegoalde: Miel Otxin, en Lantz, o el Hombre de paja, en Ilarduia; así como los Judas, que con el mismo fin expiatorio y purificatorio se queman o se han quemado en otros lugares y fechas. Zanpantzar, en estos casos, vendría a ser una representación del propio carnaval y de sus excesos. Una muestra de esta identificación nos la ofrece R.M. de Azkue cuando nos informa de que en Lekeitio, cuando se ha comido en exceso se dice: "Egin dozue Zanpantzar eta Mari Galleta" (Azkue, 1989).

La quema de Zanpantzar se producía el martes de carnaval o incluso el miércoles de ceniza, como es el caso de numerosas localidades de Zuberoa. Esta circunstancia propicia su segunda acepción: Zanpantzar también hace referencia al propio carnaval como festividad y, más concretamente, al martes de carnaval o incluso al miércoles de ceniza: "Gaur dala, Maria kale, bihar dala Zanpantzart, egin dezagunarte tripan larruan zart". Esta expresión de Orio que recogió Azkue, se decía el tercer día de carnaval, por lo que hablaríamos del miércoles de ceniza. Es el día de la quema del muñeco carnavalesco el que toma su nombre: Pantzarteguna.

Si bien Estornés Lasa extiende la utilización del término desde Orio hacia el este por todo Iparralde, los datos de Azkue lo hacen llegar hasta Bizkaia: "Pocos tienen en Bizkaya noticia de este vocablo, siendo muy conocido en los demás dialectos". En Navarra recoge datos Garmendia Larrañaga, si bien muy constreñidos a Malerreka: Ituren, Zubieta y Eratsun. En Eratsun su significado es el de disfrazado, al que en esa misma zona también se conoce como "mozorroa". En el caso de Ituren y Zubieta lo hace sinónimo de Ttuntturroa y Joalduna. Y esta es la siguiente acepción que vamos a tratar.

Con el nombre de Zanpantzar también se denomina a ciertos personajes de los carnavales de Ituren y Zubieta y, por extensión, a los carnavales de dichos pueblos. Se trata de una denominación no inscrita en la tradición oral de ninguno de los dos pueblos para denominar a ese personaje, al que se reconoce como Joalduna. La utilización de la palabra Zanpantzar se generaliza a partir de su uso en la prensa, que es el primer ámbito en el que se recogen noticias de los carnavales de Ituren y Zubieta. No es el único nombre que se utiliza para llamar a los joaldunak: kaldurroak, ttuntturroak, txantxurroak... son otros de los nombres que se usarán como sinónimos. Actualmente, Zanpantzar es considerado en Ituren como el nombre que en castellano se les da a los joaldunak.
Imagen
BARDOS
Imagen
BIARRITZ
Imagen
LEKUINE
Imagen
DONAPALEU
Imagen
Imagen
Imagen
Imagen
HALTSU
Imagen
HAZPARNE
Imagen
LEHUNTZE
Imagen
MAKEA
Imagen
MENDIONDE
Imagen
MUGERRE
Imagen
SARA
Imagen
USTARITZE
Imagen
Imagen
Imagen
Imagen
Imagen
URKETA
Imagen
ARRANGOITZE
Imagen
AZKAINE
Imagen
BAIONA
Imagen
BAIONA
Imagen
Imagen
Imagen
Imagen
BAIONA
Imagen
LARRESORO
Imagen
EPAIKETAK
Imagen
Imagen
ERREKETAK
Imagen
Imagen
Imagen
Imagen
Imagen
Imagen
la_tradition_carnavalesque_de_zan_pantzar_en_pays_basque.pdf
File Size: 10442 kb
File Type: pdf
Descargar archivo

0 Comentarios



Dejar una respuesta.


    contadores para web


    ​
    ​AINHOA SUKIA

         Musika Irakaslea

    Picture


    UKELELEA Web-Blogean sartu nahi baduzu irudian klikatu

    Picture
    Imagen

    Artxiboak

    Mayo 2022
    Abril 2022
    Marzo 2022
    Febrero 2022
    Enero 2022

    ​PIANO BIRTUALA

    Imagen

    Kategoriak

    Todos
    Acordes
    Akordeak
    Aratusteak
    Ariketak
    Bitarteak
    Carnavales
    Cuento
    Eguen Zuri
    Ejercicios
    Entonazioa
    Erritmoa
    Escalas Menores
    Escape Room
    Eskala Minorrak
    Historia
    Ihauteriak
    Inauteriak
    Intervalos
    Ipuina
    Jolasak
    Juegos
    Partiturak
    Piano
    Pianoa
    PlayAlong
    Soundslice
    Tonalidades
    Tonalitateak

    CARRILLÓN  Mº.J Sanchez 

    Imagen

    METRONOMOA

    Imagen


    ​
    ​Web interesgarriak
    Clase de música 2.0
    ​@Crea-conTIC
    @mariajesusmusic
    ​
    Recursos musicales
    ​
    Materiales y Recursos
    ​
    Almudena Lenguaje Musical

    ​​@almudenalmcjm
    De todo un poco...
    ​
    De todo un poco Youtube
    Lenguaje musical de Fátima
    ​​​​​
    Aula musical de​​ Adriana
    ​Creadoras de la historia
    ​Josu Elberdin
    ​
    Doremi musika bizi
    ​
    Recursos profes de música

    mjpedagogiamusical
    ​Mª.J Sanchez Parra
    ​
    Educacontic
    Musikarma
    ​
    Musika eta Euskara
    ​
    Musika jaio gara
    ​
    Begodanzas
    Música Encriptada
    ​
    Mr Noé
    Uirá Kuhlamann
    ​
    Bedenden Oyuna
    ​
    FIER
    ​​Santi​​ Serratosa
    ​
    Pedagovila
    ​
    Jaime Altozano
    ​
    Antonio Domingo
    ​
    Musikawa
    ​Visual Musical Minds 

    Bustovega
    CM ediciones
    ​
    Eresbil
    ​
    Koralakeae
    Gipuzkoako Abesb
    Musikene
    E
    HME
    ​
    Europa Cantat
    ​
    citttolosa
    ​
    ​Segundo Olaeta
    ​
    SOME

Con tecnología de Crea tu propia página web con plantillas personalizables.